Nu drar det igång!
Vad vi hade fått i uppgift i tisdags förra veckan var att läsa ett antal texter i ett kompendium, ha tre frågor i baktanke när vi läset dem, fokusera på två av dessa sju texter och ta fram i diskussion frågor och intressanta funderingar kring dessa texter. Det började med att sex personer svarade att de inte visste om vad de skulle göra för att de inte hade fått någon information om vad seminariet skulle gå ut på. Dock hade föreläsaren delat ut detta som jag skrev tidigare på en annan föreläsning. Som alltid, missar man en föreläsning tar man ju reda på om det delats ut någon stencil och man vet om att det är studerandeexpeditionen man kontaktar för ev. missade papper och information. Nej, kommentarerna från kursarna som inte visste vad vi skulle göra svarade såhär:
"Nej, jag var inte på föreläsningen och visste inte vad vi skulle ha"
- Man tar själv reda på saker om inför ett seminarie, ingen kommer förklara för dig vad du ska göra i framtiden heller!
eller såhär:
"Jag visste inte heller om det, jag trodde bara att vi skulle läsa texterna"
- Vilket stadie i utbildningen är de på? Högstadiet? I Gymnasiet får man väl lära sig gott och väl att man tar reda på all fakta innan ett seminarie!
eller såhär:
"Jag tycker vi ska sätta oss i små grupper för att diskutera texterna, inte i storgrupp"
- Dålig kommentar för att smita från att man inte läst texterna. Jag hoppas att föreläsaren/handledaren ger personen en ordentlig uppläxning om hur man smiter på bästa sätt nästa gång!
eller såhär:
"Jag tyckte ungefär som hon och han..."
- Att tänka fritt är stort, men tänka rätt är större!
Det är pinsamt att dagiskulturen kommit in på universitetet. I Ergo läste jag att studenter inte kan skriva tenta på utsatt tentamenstid. Då frågar de om de får skriva den någon annan dag. Det måste ju vara gymnasiets fel där de tydligen får lära sig att man ska få ändra sina provdagar hur man vill för att man ska till sthlm och shoppa eller göra något annat intressant. Nej, det här är högskolan/universitetets värld och här skriver vi tentamen precis då det är utsatt, vill man skriva den någon annan gång så ges tillfälle cirka 3 veckor efter tentamen varit på omtentamentillfället, sen ges ytterligare ett tillfälle, i augusti eller om det är hösten man missat, i Januari. Det är det som gäller på Universitetet. Jag hörde att detta verkligen stämde då ett par studenter gick fram till föreläsaren och frågade om de kunde få skriva tentamen en annan dag då det inte passade för dem. Föreläsarens svar vet jag inte var det var, jag hoppas hon sa att det fanns tid i augusti om tiden inte passade. Självklart ska man ge ett alternativ till de som verkligen råkat ut för något, ex. familjetragedi eller något åt det hållet, då ska man få ett alternativ att ex bli erbjuden att få skriva det på omtentatillfället och säga att det går att ta igen, men man ska inte kunna be om att få ändra sina tenamensgrejer bara för att det inte riktigt passar just dig. Alla måste ju anpassa sig inom detta för lärarna kan ju inte göra extra tentamensuppgifter till varje student! Jag blir arg på detta när jag hör det. Och mer arg blir jag när jag ser det!
Det är en bortskämd generation som kommer in i kulturen nu, jag hoppas de får en chock och fattar att universitetets studier är på en helt annan nivå.
Att 15 studenter av 15 studenter ska vara aktiva på ett seminarie! Det är det minsta man kan begära!
Att man planerar sin tid utefter studiernas schema är också det minsta man kan begära, annars har man inte på universitetet att göra, då är man välkommen att söka igen året efter då man har tid. För att ta upp tid för andra studenter som vill lära sig något, ja det är mycket illa!
God natt!
Det är ju helt vansinnigt att det är på det viset! Om jag jämför med mina elever på högstadiet så låter ju kommentarerna precis likadana. Ursäkt på ursäkt hela tiden, och ber man dem skriva ned sidorna till ett prov från tavlan så ynkas det: "Kan vi inte få det på ett papper istället?"
Man kan ju undra hur de här människorna du pratar om tänker sig att de ska klara ett jobb i framtiden?
Ja, visst är det irriterande! Och hur ska de kunna jobba? Jo, det är en bra fråga...
Jag har väldigt svårt för seminarier – på grund av att jag har dåligt självförtroende. Komma förberedd kan och bör man ju alltid göra men jag har väldigt svårt att göra min röst hörd i stora grupper och när jag blir frågad om min åsikt har jag alltid extremt svårt att komma på vad jag ska säga, såvida jag inte är väldigt trygg med personen/personerna som lyssnar. Därför blir det ofta "jag tyckte ungefär som hon och han". Inte för att jag är bortskämd på något sätt utan snarare tvärtom – för att jag i nio år i grundskolan fått höra att mina åsikter är dumma och värda noll. Jag kan tänka mig att samma sak gäller för en del av dina kursare.
Jag känner ungefär som Johanna här ovan. Jag kan också komma förberedd till seminarier men väl där tycker jag oftast att någon annan kan säga samma sak på ett tydligare sätt än vad jag själv hade kunnat. Är det ingen som tycker som jag så öppnar jag oftast min mun för att ge en annan synvinkel. Men som sagt, ibland är det bäst att låta någon annan tala, och det har inget med lathet att göra. Inte alltid iaf.. ;)